Sist jag skrev här var det innan vi skulle flyga till Thailand, precis innan Corona Virus hade slagit till i Sverige. Thailand hade inte heller många fall. Ändå var jag lite rädd och orolig över att bli smittad där. Vi åkte i alla fall och jag vet att jag lovade er dagliga uppdaterings därifrån. Det blev ingeting av det och jag ber så mycket om ursäkt för det. Jag var lat och tiden flög ivägg väldigt snabbt. Vi badade, solade och åt väldigt gott.

Efter att vi kom hem flyttade vi på grund av Corona viruset till landet. Min man som är 72 år gammal är i riskzonen så det blev best att lyda direktiven och isolera sig. Vi är alldeles ensamma här, I börja åkte vi till affären för att handla, men nu håller vi oss inne. Vi tar promenader och jag försöker att sitta ibland i solen. Hela situationen känns bisarr man fattar ingenting. När jag vaknar på morgnarna så är jag orolig för att jag vet inte hur dagen kommer att utveckla sig. Jag är rädd för att bli smittad av Corona virus och för att tiden rinner i väg utan att vi gör ngt vettigt. Hur länge skall detta pågå. ? Isolering menar jag. Jag hoppas att ni som har cancer eller behandlas för cancer håller er isolerade och träffar inga människor. Detta är jobbigt, jag vet, men man kn hoppas att det går över snart. Det som är jobbigast är att jag längtar efter mina barn och barnbarn. Vi pratar varje dag via face time, men det är inte samma sak som att träffas face to face.